Ni tittar in hos en förvirrad mamma i sina bästa år!!

Så känner jag mig många gånger, förvirrad men vill väl o rör i många grytor.
Vill var en god mor, sambo o ändå hinna med mig själv.
Älskar livet men det har varit o är tungt av o till.
Så det är min vardag ni får följa....kul ibland o upp o ner ibland.




border="0" alt="räknare" />


besöksräknare
Visar inlägg med etikett Tankar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tankar. Visa alla inlägg

söndag 19 februari 2012

Mer eller mindre sjuk...

Blev sjuk förra veckan men feber, huvudvärk, ont i kroppen, hosta...ja, det var riktigt eländigt, var hemma en vecka. Nu är jag på fötter men inte bra ännu, hosta och snuva och det sitter i kroppen. Man flåsar när man är ute och går.
Vädret är varierande, förra söndagen var det -5 gr i skuggan, solen sken och det droppade från taket. Underbart! Idag är det 0 gr, mulet och blåsigt, det har drevat igen framför dörrarna, och så har de lovat snö. Får se om den kommer men antagligen.


Vår sötnos Douglas växer och frodas, älskar att vara ute. Här var vi på skotertur i solskenet. Vi håller på att träna honom att åka skoter och det går bättre och bättre. Första gången var han rätt skeptisk men nu så förstår han nog att vi är en skoterfamilj =) Här är vi vid havet.
Förundras ständigt hur underbart vi bor men närheten till hav, älv och skog. Kan inte bli bättre.
För att inte glömma lilla tjärnen bredvid oss, som är så vacker året om. Vår, höst och sommar, så promenerar vi runt den. På vintern grillar vi och de som har småbarn, har perfekta pulkbackar, för riktigt små och större barn. Där har vi varit mycket på vårvintern.

Leka är livet, här busar jag och leker apport med husses handske.
Han är lättlärd och riktigt lydig för sin ålder men visst, inte kan vi lita på honom till 100% ännu ;). Ibland blir han döv och hör ingenting, precis som barn och ungdomar i allmän het. Men han livar verkligen upp vårat liv.

Nu är det i alla fall bestämt att yngsta sonen kommer hem den 25 mars. Gissa om jag längtar. Han vill hem och köra skoter.
Äldsta sonen kommer till sommaren, han är ingen vintermänniska.
Själv åker jag till Malta i april, så jag får krama på dom båda =).

De har nu bott borta drygt ett halvår, tänk vad tiden går fort. Jag hör dock att äldsta sonen är lite less på sin slarviga lillebror och hans kompis. Den äldre vill ha fint i lägenheten och dom andra har väl mycket att önska där, så han tycker att de är två lortgrisar. Förstår honom.
Vi har två pedanta ungdomar och två ungdomar som inte har en aning om vad ordning och reda är.
Det har i alla fall skett en attityd förändring mellan systrarna, de kan nu umgås igen och verkar ha riktigt kul tillsammans. Känns så skönt, ffa för fadern, som blir olycklig när de inte håller sams. Syskon behöver varandra, så det känns riktigt bra och det är ju roligare när vi ska vara under samma tak ibland, om de är sams.

Yngsta dottern har nu tagit skoterkörkortet =). Dessutom övningskör hon. Tänk att snart har fyra av våra fem barn körkort. Fantastiskt. Hon fyller 18 år 6 april, det är något hon ser fram emot. Förstår henne. Dessutom är det kul att min yngsta son troligtvis är hemma då. Han fyller 20 år i maj. Förstår ni, 20 år!!! Äldsta sonen blir 22 år i sommar.
Tänk, snart är jag och maken där, vuxna barn och vi kan planera vår liv på ett helt annat sätt. Känns så skönt. Vi har ju gått igenom en hel del tillsammans men vi har nog bara blivit starkare på något sätt om än vi tycker det varit tungt, mycket tungt ibland. Barnen finns ju med oss ändå, men det ska bli skönt när de står på egna ben, våra älskade ungdomar.

Helgen har varit trevlig. I fredags hade vi vårdcentralfest med god mat "Italiensk buffé" och dryck, spex och lekar . Riktigt trevligt. Maken var hos några vänner, så jag gick in där på vägen hem från Folkets hus. Vi stannade en stund, för att sedan nöjda krypa till sängs.

Igår så hade vi rätt blåsigt här men varmt, 0 gr. Så vi gick på en promenad i blåsten, ordentligt med motvind men bra medvind när vi gick hem.
Sedan åt vi middag hos bästgrannarna, spelade spel och kort samt lyssnade på melodifestivalen, som var lika bedrövlig som tidigare. Molly hörde väl dock till dom bättre men Ranelid, inte klokt att han gick direkt till final. Han pratade och hon som kanske kunde sjunga, sjöng tre meningar om och om igen. Men det är ju svenska folkets val, och vad säger det om oss...
Kvällen avslutades med James Bond, innan det var dags att krypa i säng igen. Tänk att kudden är så skön =)

Var förresten på en föreläsning i tisdags, lyssnade på Lotta Abrahamsson, som har både Aspbergers syndrom och ADHD. Mycket lärorikt. Vi jobbar ju alltmer på vårdcentralen med dessa diagonser. Största problemet har de i vardagslivet, där jag som arbetsterapeut kommer i kontakt med dom. Så detta var verkligen positivt att lyssna på, man fick sig tankeställare och goda råd. Har ni chansen, så lyssna på henne. Hon går säkert att leta upp på nätet också.
Hon har två barn, intelligenta, en med Aspberger och en utan diagnos men som har drag av det. Han utan diagnos klarar dock sitt vardagsliv och har god social förmåga, vilket är svårare för personer med ADHD och Aspberger,

Idag blir det att städa, maken får skotta. Måste iväg och handla mat också.

Ha en skön söndag alla. För min egen del hoppas jag att förkylningen snart släpper sitt grepp, imorgon är det två veckor som den irriterar mig.


måndag 31 oktober 2011

Ta mig till havet

Igår hade vi en underbar promenad vid havet, maken, jag och valpen. Det är så härligt att gå där och höra havet, klar luft och man får tillfälle att rensa huvudet.

Är det inte det ena ungdomen, så är det en den andra. En blev väl överförfriskad, men tyckte ändå inte att hon skulle hem. Så det blev en lång kväll, och tröttsam kväll. Men de lär sig väl med tiden.
Annars så tror jag att båda döttrarna har haft en trevlig halloween med sina vänner.

Valpen Douglas tyckte att det var jättekul att springa vid havet, det fanns så mycket att se och lukta på.

En massa saker som flytit iland, det kan inte bli bättre för en valp.

Ett långt vasstrå fångade intresset, men det var så svårt att släpa på. Men han kämpade tappert =).


En liten godisbelöning för att han varit duktig, mmm, vad gott.

Är hemma idag på fm med yngsta dottern. Maken jobbar på fm. Han behöver så väl komma ut ur huset, som har blivit mer som en borg än ett hem. Bra för honom att få komma på jobbet en stund. Hon och brodern sover ännu gott. Själv tänkte jag hoppa i duschen när valpen somnat, varit ut med honom och nu har han lite race innan han ska sova, sötnosen.

Solen skiner igen, efter att det hade börjat regna igår kväll. Det är en kylig men vacker höstdag.

Det har varit en bra vecka, förutom en trotsig tonåring i lördags, och det känns så skönt. Vi är ganska utslitna och det känns skönt för alla att det går framåt.
Bonussonen har varit en vecka och ska vara en vecka till, så pappan njuter. Det är inte lätt att ha barnen på avstånd.
Precis som jag har nu, men de är äldre och klarar sig fint på egen hand.

Har ordnat en bärbar dator till min yngste son, som en vän till sönerna ska ta med sig, då han åker till Malta för att hälsa på dom. Eftersom sonen ska plugga in historia behöver han en egen dator. Önskar att jag kunde följa med, så jag fick krama lite på dom. Kan liksom inte bara ta bilen för att åka till dom, suck.
Men på något sätt så känns det skönt att de flyttat och står på egna ben, det är ju så det ska vara. Dessutom innebär det ju att jag och maken får lite mer tid för varandra, vilket känns skönt.
Nu har det ju inte riktigt varit så sista halvåret efter som ett av barnen har haft det tungt men det kommer ju att bli så.
Vi ser fram emot det. Jag ser fram emot det. Det har varit ganska tunga år sedan 2004, och jag längtar tills jag kan få ro. Nu låter det som det bara har varit tungt, så är det ju inte, det har varit mycket glädjeämnen med vår stora familj men det har liksom alltid varit något och det sliter.
Och eftersom jag varit ensam med mina söner, så har jag inte fått någon avlösning av en respektive. Sedan har väl alla i omgivningen inte förstått alltid hur tungt det varit ibland, och det kan jag väl förstå. Det man inte varit med om, är svårt att förstå.

Men nu ser vi framåt, och det känns så härligt. Det är inte länge kvar innan alla barnen står på egna ben och vi får tid för varandra och vårat liv. Sedan finns ju ungdomarna ändå runt omkring oss, och vi får ett annat spännande umgänge med dom =) Vi lär ju få en stor familj i framtiden. Tänk om alla fem får barn, då lär vi bli många. Funderar ibland hur vi ska hinna sköta och gosa med alla barnbarn...men det får framtiden utvisa. Fram till dess hoppas jag ungdomarna får må bra och vara unga och njuta av livet, innan de binder sig för ett långt stort ansvar med familj.

Ha en bra vecka. Det ska vi ha. Ungdomarna har ju dessutom höstlov, så det är ingen skola som kallar på dom =)

lördag 29 oktober 2011

Bästa stunden på dagen

Att få sitta uppe en stund för sig själv på morgonen, är kvalitetstid för mig. Jag njuter av tystnaden och min tekopp. Ser solen lysa på grannarnas hus, det ger ro i själen. Har sagt det förut, men jag mår bra av att få stunder för mig själv trots att jag är en mycket social person. Men jag hämtar kraft när jag är själv.

Jag har ju dessutom ett jobb, där jag liksom får bli mottagare av andra människors problem i sina liv av olika slag. Jag älskar mitt jobb men det tar mycket energi också. Jobbet ger också energi när man kan stötta och finna lösningar så att personer kan få det bättre och struktur i sina liv. Ibland räcker att man säger att du tänker rätt, fortsätt så, ibland får man jobbba på mer och finna lösningar.

Idag ska maken få en egen dag, en dag han får styra själv. Vilket han är väl värd, han har haft ett tufft halvår, mellan hopp och förtvivlan, och får aldrig en stund för sig själv. Han känner sig instängd i sitt hus, när han sällan kan åka iväg då han vill eller göra det han önskar. Han har heller inte kunna arbeta på länge, eftersom han VAB:ar, vilket skulle ge honom energi. Jag kan ju alltid åka på jobbet och träffa andra.
Så idag är det hans dag. Först ska han få sova ut :). Han ska få frukost på säng också, världens bästa make, pappa och bonuspappa.
Han har varit chaufför hela kvällen och natten, då döttrarna varit på halloweenfest, på olika ställen. Så jag tänke att då ska han få sova lite.
Han och valpen for dock till en vän igår, killsnack och det är precis vad han behövde. Själv var jag helt slut och sov mer eller mindre hela kvällen. Det är ju jag som är upp med valpen på nätterna och när man sedan ska upp och jobba, så blir man lite trött. Detta är en anledning att man inte ska ha småbarn i sen ålder hahaha. Fast idag var vi upp halv 7, sedan sov vi till 0830 igen.


Hösten är ju en otrolig tid, vacker och härlig, kylig luft. Bästa promenaderna får man denna tid. Trots att detta blev en suddig bild, så älskar jag den, en fin bild på två av mina älsklingar.

Vi är mycket på Pitholmsheden och promenerar. Det är så fint där ute och inte långt från oss. Valpen kan springa fritt och vi kan njuta av skogspromenaden. Vi har så mycket vackert runt omkring oss där vi bor, nära till havet och skogen. Kan inte bo bättre. Naturen runt omkring oss.

Tycker faktiskt mer om att ta kort på naturen än människor, fast det blir mycket kort på personer, mest i min familj. Men jag tar gärna bilder utan människor.

Har plocka vitmossa och grön mossa, ska göra en julgrupp då min vita amaryllis kommer =) Hör inte till den pyssliga personen men jag är mer rastlös sedan tre av mina ungdomar har flyttat. Har inte lika mycket att göra. Bara en sak som tvättkorgen, den fylls inte på så snabbt. Tvättar kanske var tredje dag istället för 2-3 maskiner per dag. Men sakta och säkert ska jag väl börja njuta av detta liv.
När det blir lugnare i huset, ska man väl orka börja scrappa igen, saknar det men det finns inte ro för det. Känns i alla fall som att vi går åt rätt håll.
Jag och yngsta dottern var en stund på stan igår. Hon shoppade lite till sin framtida lägenhet, som hon så mycket längtar efter. Ser framför mig hur hon kommer att pyssla på och njuta av sin egen tid där. Hon har aldrig heller fått ha så mycket egen tid, så jag förstår att hon längtar efter det. Det är inte lätt att ha två stora familjer. Men nu blev våra liv som dom blev. Men hennes tid kommer :) om än hon tycker tiden går långsamt. Känner igen det från min egen tid som ung, man vill att allt ska ske nu, på stört :)

I söndags så hämtade vi hem katten Gustav, så att han skulle få träffa på valpen. Det gick bra men valpen märkte fort att denna katt kan man inte härja på med som dom två andra. Blev han för framfusig fick han ett slag med tassen, utan klor dock. Gustav är van med hund. På stallet skaffade de en hundvalp för två år sedan, som nu busar och sover med honom.
Katten Gustav är verkligen herre på täppan.



När valpen somnat, så gick Gustav helt enkelt och lade sig bredvid honom och sov en stund han med. Det törs inte dom andra katterna än.
Gustav kom förresten hem inatt och ligger nu och sover, precis som resten av min familj.

Får se vad jag ska hitta på idag. Beror lite på hur det är i familjen. Ev ska jag fixa klart i scraprummet, behöver dock hjälp att bära upp två bokhyllor. Men yngste bonussonen är ju också här, så jag får be ungdomarna om hjälp.
Han har nu varit här drygt en vecka, och vi ser inte röken av honom. Han är i datorns värld, syns mest till när man ska äta mat. Vi försöker hitta på saker men han vill inte göra så mycket. Fast pappan har tvingat med honom på heden och lite promenader, så lite luft har han fått ;).
Är också med kompisar ibland men de har ju gått skola denna vecka men nu har de också lov, precis som honom, så då ska det väl bli bättre.

Den 19 november är det Great Gig igen i Piteå. Det är lokala, mycket skickliga musiker och sångare, som ordnar musik show, av olika kända artister. I år är det Bruce Springsteen, en artist
som jag gillar. De har haft Queen, David Bowie tema mm.
Detta ser vi fram emot varje år. Vi brukar laga mat med goda vänner innan vi åker dit. Stora syster har lovat att vara med lilla syster, så att vi kan gå tillsammans. Vilket vi uppskattar och är i behov av, eftersom vi sällan kan lämna huset längre stunder tillsammans.

Pappa fyller ju 70 år på juldagen, så jag och mor planerar för det. Det blir en intensiv jul med många släktingar :) Så vi kommer att vara hemma hos oss, om vi ska rymmas alla.
Kalas med familjen blir det på juldagen hos mor och far. Den 27:e dec blir det överraskningskalas för honom på Folkets hus i Munksund, så ingen rast och ro i jul men kul ska det bli i alla fall.
Det ända som känns lite svårt är ju alla kostnader, det tär ju på ekonomin när en är hemma. Men vi är ju vana att leva snålt med en stor familj. Men far ska ju få sin present och ungdomarna sina julklappar o dessutom vill jag ju åka ned till sönerna, suck. Men det brukar lösa sig, på ett eller annat sätt.

Efter jul planerar jag i alla fall att åka ned till sönerna, längtar ju efter dom som en tok. Just nu pratar vi mest via facebook, (tack facebook) och ibland i telefon. Vill ju så gärna krama på dom, mina kramiga goa söner. Men jag är så glad att dom är där dom är, de verkar ju trivas så bra och skönt för dom att ha ett eget liv.
De har ju också varit med om en hel del, mer än dom flesta ungdomar. De fick ju också en stor familj, som både har varit till glädje och tröttsamhet. Är så glad att se att dom blev så självständiga och inte så beroende av mig, som jag var rädd för, när de miste sin pappa. Så fast man inte är en felfri mamma, så har jag nog gjort några rätt i alla fall :)
Felfri kommer jag aldrig att blir, varken som mamma, bonusmamma, fru eller som person överhuvudtaget. Jag är som jag är helt enkelt.

Scraprummet ska bli på övervåningen, som är ganska tom nu med bara en ungdom där uppe. Varit och titta på en fotoskrivare, känner att det är ett måste när man scrappar. Det är för tidsödande att åka in till stan och framkalla kort. Får se om jag har råd till det.
Övervåningen, byggde vi för att ungdomarna skulle få ha en plats för sig själva, kunna vara med sina vänner, se film och ha datalan, spela musik osv. En plats där vi vuxna inte bara säger, kan ni vara tystare. Det var det bästa vi gjort. Vill man ha lugn och ro, är man på neder våningen. Vi har ju inte riktigt samma rutiner som våra ungdomar, en del är upp lite längre på kvällarna och de har andra intressen än oss.
Saknar verkligen ungdomarnas filmkväll, på söndagarna. När övervåningen fylldes av ungdomar som såg film. Fina vänner till alla vår barn. det blev tyst på söndag kvällarna nu :( .
Samvaron med familjen har varit och är i köket, vår mötesplats. Där äter vi, spelar spel och umgås. Kom just på att så var det hemma hos mig också, jag och broder med vänner på övervåningen. Samvaro med föräldrar och vänner i köket. Vi tycker ju mycket och spel och kortspel i vår familj, jag är uppvuxen med det.

Veckan som varit har varit den bästa på länge, håller nu tummarna att det ska få fortsätta så, för samtliga, så att vi hittar glädjen tillbaka till livet, som är tufft men underbart.

Ha en skön helg i detta underbara väder, sol och 7 grader i skuggan. En härlig höstdag med andra ord.

söndag 9 oktober 2011

Varit gifta i två år

Jag sitter uppe för att jag vaknade av hostan, har nu tagit en ipren för halsen och te för hostan. Kände då att jag längtade efter maken och kom att tänka på att vi nu varit gifta i 2 år. Känner en enorm kärlek till denna man. Dessutom är han en underbar pappa och bonuspappa,

Vi gifte oss 090919, i den vackra Öjeby kyrkan. Här trär han på ringen, ett betydelsefullt minne för livet.

Här är vi då gifta, fru och man, makar. Ett underbar känsla.

Brudbuketten var underbar, gick i höstens färger, både med blommor och med nypon. Min vackra ring ligger där i mitten.
Känner en enorm tillit att vi ska leva med varandra länge, hålla ihop familjen och att vi ska fortsätta njuta av varandras kärlek. Det gör det lättare då det blir svårigheter och motgångar i vår dagliga liv.

Här har vi våra underbara och vackra barn. Vi känner oss verkligen rika. De är och börjar bli vuxna men de förblir våra barn, och finns djupt i våra hjärtan. Tänk vad vi upplever och ska få uppleva mycket med dom. Känns otroligt spännande att få följa dom i livet. Älskar min familj.


Efter vigseln, var bröllopet på Furu Borg, en gammal och vacker lokal. Det var så vackert dukat, i hösten färger.
Ja, detta är ett minne för livet, som följer med en i livets glädjeämnen och svårigheter. Som gör att jag känner stort hopp för framtiden, som ligger som ett oskrivet blad framför oss.

Ska nu göra nytt försök att sova, ska ta hostmedicin.
Snart kommer maken och yngsta dottern hem, längtar efter dom, fast jag har haft det bra i helgen.

söndag 28 augusti 2011

Vilken sensommarvärme vi fick =)

Igår blev det ett undervart väder, började lite mulet, blev molnigt och sedan sol. Redan på fm var det 22 gr varmt och på em var det 24 gr.
Igår var jag effektiv, jag putsade fönster på nedervåningen, ute. Sedan plockade jag rabarber och frös in. Njöt i solen emellanåt. Tänk att man fick gå i bikini en helg till =)
Sedan tvättade jag och vek tvätt, marinerade kött och plockade äpplen. Med andra ord en härlig dag med både nytta och njutning.
Maken var duktig och hjälpte sin mamma med skräp till soptippen och sedan fixade han lite med Toyotan.

Sedan grillade vi, maken stod för det.


Här sitter två av mina herrar till bords och väntar på det grilalde köttet, i denna ljumma sommarkvällen, kl 1830 fortfarande 21 gr i skuggan. Underbart!!

Sedan var det dags för mat, äldsta bonusdottern var uppe och sprang, annars var alla till bords. Yngsta bonusdottern grillade med sin pojkvän.
Det blev en så god middag, perfekt grillade benfria kotletter, god potatisgratäng (med ost, vitlök och goda kryddor) samt en riktig blandsallad av grönsaker. Bonusdottern åt grillad kycklingfile.
Skönt att avsluta sommaren på detta sätt, för 1 september börjar ju hösten ;), så detta är sommaren sista helg.

Sedan kom min trevliga grannfru över, hennes sambo skulle lägga sig tidigt, för han skulle upp och jobba. Så det blev en yatzykväll igen.

Äldsta sonen for på datalan, yngste sonen var bjuden på en större fest i Norrfjärden och bonusdottern for med en kompis till Luleå. Kan väl säga att ingen kom hem inatt, alla sover borta, så det är så tyst i huset.
Maken sover ännu, han och vår middagsgäst fortsatte upp till goda vänner i Munksund men jag var så klok och gick och lade mig =)

Man kan ju bli lite filosofisk när man sitter upp så här för sig själv. Man summerar sommaren, livet och funderar på framtiden. Visst, periodvis har det varit jobbigt och är jobbigt men oftast har vi en härlig tillvaro med vår familj och vi har underbara ungdomar, mogna och omogna på olika sätt.
Vad framtiden har för dom, har vi ingen aning om. Livet ute i samhället är betydligt hårdare mot dom än mot oss, kraven är helt annorlunda och du ska vara på hugget hela tiden om du ska ta dig fram. Alla våra barn är inte så, så vi får nog stötta dom ett tag framöver.

Tänk nu ska sitta ungdomen i huset börja övningsköra. Tre har redan körkort. Känns konstigt att de är så stora.

I går berättade min yngsta son att han också ska söka jobb på Malta. Hjälp, ska båda åka, samtidigt. Känns tungt i mamma hjärtat,för jag kan ju inte bara snippa förbi och hälsa på. Samtidigt känns det bra att de tar för sig något.
Då blir vi inte så många i vårt stora hus, suck. Tur att vi får en hundvalp snart. Den ska väl skingra mina tankar ibland.
Vet inte om det är jag och maken som längtar mest efter hundvalpen. Fast äldsta sonen och yngsta bonusdottern längtar också mycket. Kanske maken mest, för han har ju haft hund tidigare i sitt liv. Han blir som ett barn då hundar kommer hit.
Äldsta bonusdottern är inte så mycket för djur, och min yngsta son tycker om djur men en hund känns mer krävande tycker han, min lilla latmask. Han är nog mer en kattmänniska. Jag älskar i princip alla djur. Bodde jag på landet skulle jag nog ha många fler djur. Fast jag är en riktig kattmänniska, gillar deras självständiga liv, kanske lite som mig själv, någonstans.

Kan väl säga att fredagkväll blev underbar. Först var bästgrannarna här en stund och vi spelade triangelspelet och yatzy. Ungdomarna var på språng, så kvällen var vår.
När grannarna gick hem, tog vi ett glas vin, tände ljus i sovrummet, fällde upp massagebänken och gav varandra var sin helkroppsmassage. Det var så ljuvligt. Gissa om vi sov gott sen =)

Vi hade ju en underbart varm dag igår, jag var ute hela dagen och katterna var med mig hela tiden. De är ju otroligt sociala våra katter och de älskar när vi är ute på tomten med dom. Här sitter katten Felix och njuter.
Vår tredje katt, Gustav, bor ju fortfarande på stallet. Måste dit och hälsa på honom någon dag.

Idag ska det visst bli varmare än igår, har väl lite svårt att tro på det men tydligen så enligt vädret. Än stämmer det då inte, men det kan ju hända att det blir så mitt på dagen. Det var varmare på fm igår denna tid. Nu är det ca 20 gr i skuggan.
Tidigt imorse vid 4, släppte jag ut katten Herbert. Det var så fuktigt ute då, nästan som dimma och ljummet, fick nästan lust att klä mig och gå ut men jag kröp i säng igen. Ville bara pigg idag.

Här är en del av de plockade äpplena som ska bli äppelkaka.

Nu tittar solen fram ordentligt och det hettar på direkt, så vädergubbarna eller tanterna, har nog rätt. Det blir en het dag idag, me like =)

Ska ta och klä mig och plocka de sista rabarberna som jag sparade ute igår. Ska koka rabarber kräm.

Sedan ska jag väl putsa fönstrena på övervåningen också.

Njuta av sista sommarhelgen, det ska jag göra. Älskar detta livet.

PS Ser att många läser min blogg, man blir lite nyfiken vem alla är...


söndag 24 april 2011

Påsken 2011 med härligt väder =)

Det är ju en sen påsk i år, så lite konstigt känns det ju att sitta ute i bara t-shirt runt eldstaden. Här brukar vi ju sitta fullt påklädda i vinterkläder och grilla korv. Är hos bästgrannarna som kan kratta sin går när dom vill, snön bara försvann för dom för flera dagar sen. Grannen åt dom krattade sin gård hela gårdagen. Vi har olika nöjen på påskafton =)


Koncentrerade herrar, det är viktigt hur korven grillas, eller hur?!


Två av våra söta ungdomar vid grillplatsen, yngste sonen fick det lite rökigt. Bonus sonen var inte hungrig just denna stund då korven skulle grillas. Han kom när vi plockat ihop. Äldste sonen var på stan, skulle inhandla starkare dryck på kvällen. En kompis fyller år och det måste firas.

Här sitter vi och njuter i den härliga värmen, ger oss hopp om den kommande sommaren. Herrn i huset jobbade dock, så han anlände inte förrän till påskmiddagen. Men vi reder oss ganska bra ändå =)


En gammal vän kom på hastigt besök. Var ute och körde motorcykel. Frun jobbade och sedan skulle hon till hästen, så då passade han på att vara ute med sin MC. Själv är jag inte så förtjust i dessa fartvidunder, ja, inte hästar heller. Men MC känns farligare än en häst, desstutom är hästar vackrare. På MC är man ju så oskyddad i höga farter, inte klokt egentligen.

Senare på kvällen blev det påskmiddag, med allt som hör till en påskmiddag , så vi var mätta och belåtna.
Mina killar drog på fest. Vi övriga spelade Buzz och det var rätt kul. Jag har i alla fall hittat en som är en dåligare förlorare än mig hehehe, huset kvinna i granngården =) Kändes riktigt skoj.

Ja, påsken har gått i lugnet tecken för oss. Ja killarna har varit på lite bastupartyn och dylikt men det hör ju ungdomarna till. Vi övriga har ätit gott alla dagar. Hörom dagen åt vi sushi igen och till de som inte åt, blev det ostfylld lövbiff. Mycket spel har det blivit men i övrigt bara tagit det lugnt. Ja, förutom tvättat bilar, vikt tvätt och hängt tvätt, borstat av altan, lagat mat och dylikt. Men vissa saker måste ju göras. Skulle jag inte tvätta skulle vår hus svämma över.

Har även varit och tagit bort höstblommorna på min första mans grav och satt dit fina gula påskliljor. Det sken upp så fint. All snö är borta från kyrkogården, det var så fint där, påskliljor lyste nästan över allt. Varje gång man varit på graven, följer så många tankar med en, hur livet kan förändras på kort tid.

Huset är upp och ned, hur ostädat som helst, men helgerna har bestått av familjeomhändertagande, fjällen, påsk, sedan blir det valborgs och Stockholm. Så när det ska städas i detta hus har jag ingen aning om och även fast det inte är viktigast, så gör det mig stressad. Kan inte riktigt koppla av då det är smutsigt hemma.
Dessutom är det full rulle på jobbet och har fått jobba över en hel del, suck. Även hemma har vi ju det känslomässigt lite upp och ned, så jag måste säga att jag är helt slut. Sömnen har blivit påverkad och det blev åter en natt med lite sömn, vilket inte är likt mig. Så jag är dödstrött på kvällarna, somnar och sedan vaknar jag. Hmmm, kallas detta inre och yttre stress. Precis det jag jobbar med mina patienter. Nu vet jag ju vis av erfarenhet att det mesta löser sig, även om livet stundtals är mörkt och tungt. Vi har lyckats gå vidare tidigare, så blir det även denna gång. Men jag måste ta tag i min stress, men först ska huset städas innan det gror igen. Det är lättare då att varva ned. Får se när tillfälle ges.

Som tur är ska jag och maken till Stockholm på tu man hand. Det är väl sällan eller aldrig varit så väl behövligt.

Nu lät det som att påsken varit stressig, men det har den inte. Den har varit lugn och skön, det är bara jag som inte kan riktigt varva ned. Det betyder inte heller att inte njutit av att vara ledig. DET HAR JAG!!! Batterierna är mer laddade.
Dessutom har ju det härliga vädret hjälpt till, soligt och varmt, över 20 gr i solen, ca 12-14 gr i skuggan. Inte konstigt att de stackars snöhögarna som försöker bita sig fast försvinner.

Ikväll ska visst grabbarna vara hemma, ingen mer fest. Så då blir det många kring spelbordet =)
Ser fram emot grillningen och kvällen.

Ha en fortsatt skön påsk alla!!

söndag 13 mars 2011

Nu är ordningen återställd...


Fyren i Jävre

...och med det menar jag vårvintern. Det har varit så varmt i många dagar och även nätterna, och det gillar inte jag. Då töar det för mycket och det blir inte mycket kvar av vårvintern. Nu är det äntligen kalla nätter och soliga dagar (fast ju nu är det faktiskt mulet men jag tror det spricker upp), precis som det ska vara på vårvintern.
Natten mot fredag kom det lite snö igen och det blev så vitt och fint ute igen =)

Förra helgen blev det skoter för fulla slanten. Lördagen fick vi inga ungdomar med oss men på söndag, följde bonussonen med samt yngste sonen som kör sin egen skoter.
På lördagen for vi och bästgrannarna med skotrarna upp efter Nasaleden till skoterstugan i Svartliden, ca 5 mil härifrån. Det var skoterns dag och en guppigare led fick man leta efter, eftersom så många skotrar kört där. Man kan jämställa det med att ha ridit på en häst i 10 mil, tur och retur förstås. Det kändes i låren ffa insida lår hahaha
Som tur var fanns det hamburgare att köpa när man kom fram, annars hade jag nog inte orkat de fem milen hem igen. Men det var kul att prova den leden en bit och se vart Svartliden var.

Detta är skoterstugan i Svartliden. Det var mycket folk när vi kom men som tur var så for många, så det blev inte så lång kö till utedasset eller hamburgerkön, till vänster om stugan. Ett gäng tokiga ungdomar körde gamla Ockelbo och Snowtrick ända till Långträsk." Snöskroters" tror jag att dom kallade sig =)

Här värmer vi oss gott vid braskaminen. Det var så skönt att värma upp mössor, vantar och jackor vid kaminen :) Sedan skumpade, eller red vi hem igen :) Denna dag bjöd dessutom väder från strålande sol till lätt snöfall.

På söndagen for vi med bonussonen, min yngste son och goda vänner till Jävre, som ligger ca 3 mil från oss, vid havet. Dock sitter vi här vid Långsjön i Jävre. Vi hade tur, det var inte någon där då vi kom dit.

Vi grillade vid eldstaden utanför bivacken och vi fick oss en riktigt härlig dag.
Tur att vi har mycket kläder i denna familj, för bonussonen hade glömt sin jacka i Timrå. Så han fick låna en varm gammal dunjacka, alltid bra att ha på lager.
Efter grillningen for vi ut på havet, det var så vackert. Det blev en ljuvlig skoterdag.

Sedan var det jobbarvecka igen men ungdomarna har haft ett härligt sportlov, med blandat väder. Äldste sonen har ju inget sportlov, han räknas till de unga arbetslösas skara. Bonusdöttrarna var hos sin mamma i Timrå några dagar, och en dag hos sin mormor och morfar i Haparanda. Bonussonen har ju varit här, han har fått roa sig själv eller vara med grannpojken. Det blir ju så när vi jobbar.
Yngste sonen for till Kåbdalis med bla yngsta bonusdotterns pojkvän (de är klasskamrater), och körde skoter i tre dagar. De verkar ha haft hur kul som helst. Gillar när ungdomarna kan göra saker utan varandra. Det är viktigt att umgås med sina vänner också och inte bara var med flick- eller pojkvännen. Det gäller att gödsla sina vänner :)

Full rulle på jobbet som vanligt. Så det var riktigt skönt att flexa i fredags, fick sova ut till kl 0900 och kände mig riktigt utvilad =) Sedan steg jag upp och tvättade, vek tvätt, skottade den lilla snö som kommit under natten och sedan dammsög jag. Till lunch kom maken hem och jobbade hemma på em =) Sedan for vi och veckohandlade, för jag hade planerat veckans mat =)
Mycket skönt när man arbetar att ha mat hemma och veta vad man ska göra.

Vi köpte även en perkulator till yngste bonusdotterns pojkvän som fyllde 20 år, och grattade honom välkommen till vuxenlivet på fredag kväll.
Jag lagade chiliconcarne och bjöd även bästgrannarna på middag, så vi blev väl 12 personer allt som allt. Storfamilj som vanligt. Bäst grannarna barn kom dock och åt med oss, de övriga två kom senare, sedan G hade ramlat på jobbet och slagit axeln ur led, ajajaj, och fick sitta på akuten ett par timmar. Men det var så glada åt maten när de kom hem. Sedan gick vi över till dom och såg film, för yngsta bonusdottern hade en liten fest här med vänner. Äldsta bonusdottern och min yngste son var också med.

Äldste sonen är mycket på språng nu, när han har körkort=) Det är så skönt att slippa skjutsa.
Snart har även äldsta bonusdottern kortet, hon kör upp på torsdag =)
Det betyder att jag och maken får allt mer fritid och mer tid för varandra =) =) =)

Lördagen var verkligen lugnets tecken, vi gjorde ingen nytta på hela dagen och det var vi väl förtjänta av, maken och jag. För oftast är det full rulle hela tiden med en stor familj.
Först var vi och såg på en ny travbanan på Pitholmsheden, det blir nog enormt fint där. Förstår fortfarande inte varför inte ridklubben också flyttade dit.
Sedan for vi och fikade med bästgrannarna på stan =) Efter det for vi hem och gjorde ingenting, känns helt otroligt.
På kvällen var vi bjudna till bästgrannarna på middag. De är ju vana att bjuda vår stora familj, som tur är. Det var så gott med entrecote, Idaho potatis och sallad. Sedan bjöd vi på olika hårdostar och portvin.
Kvällen ägnades först åt spel, triangelspelet och När och Fjärrnan. Äldste sonen och bästgrannens äldsta son var också med och spelade, så det var en riktigt mysig kväll =) Kvällen avslutades med Wallander "Vålnaden", riktigt spännande.

Idag blir det kalas hos yngsta bonusdotterns pojkvän, sedan go middag hemma, som avslutas med badminton för mig och maken.
Bonussonen åker buss hem idag, för imorrn är det skola igen för ungdomarna. Sportlovet gick fort som vanligt.

Sedan finns mina tankar hos de drabbade i Japan, efter den stora jordbävningen på 9,1 och de hemska tsunamivågorna. Man har svårt att förstå vidden av detta, och man känner en tacksamhet att man får ha sin familj omkring sig.
Tänker dock på vår näst sista natt i Thailand 2005, tre månader efter jordbävningen på 9,1 där och den tsunamin, så blev det en jordbävningen på 8,9. Vi bodde då i en by i Phuket vid havet, där halva byn var borta efter tsunamin. Vi hade tur, plattorna gled från varandra och inte uppåt och nedåt. Det blev en tsunami varning och vi fick lämna byn mitt i svarta natten och sova högre upp. Det blev ingen tsunami och det är jag fortfarande oerhört tacksam över och tackar högre makter för det, för vi hade nog aldrig hunnit undan, när vi bodde så nära havet. Det förstår man efter dessa hemska bilder på TV i helgen.

Som jag brukar säga, Lev livet här och nu, och var tacksam att ni har varandra.

fredag 4 februari 2011

Jokkmokks marknad




Äntligen fredag, det är en sån härlig dag. Det är så skönt att få vara ledig och återhämta sig och veta att man har helgen framför sig. Ikväll blir det en lugn mysig kväll. Till middag så blir det lammrostbiff mmm, så gott.
Yngste sonen ska visst ut ikväll och imorgon ska han jobba. Tjejerna är väl med sina respektive.

Imorgon bitti åker jag och ev någon familjemedlem till Jokkmokks marknad. Det är ju tradition för mig att åka dit, min mamma är därifrån och jag har många släktingar där.
Tyvärr känner jag inte så många på min samiska sida.

På marknaden köper jag just ingenting, har väl reda köpt det jag vill ha och sett det mesta. Det är mest för stämningen som jag vill åka dit. Men jag åker aldrig hem utan torrkött eller gravat renkött, som är absolut det bästa jag vet. Souvas tillhör också min favorit, men då ska det vara riktig souvas och inget man köper i butik. (Som oftast inte är rökt utan smaksatt med rökpulver)
Man träffar många roliga människor, nyktra som en del onyktra men alla är glada. Det är ju fina stora kåtor som pub =) om man vill ta en öl eller bara värma sig. Sedan finns det så mycket intressant att se på.
Kvällen avslutas med fyrverkeri och sedan middag hos släktingar, naturligtvis renskav, "the same procedure as every year" =).

I år åker jag nog hem på kvällen, annars brukar jag sova över hos min morbror i Tårrajaur.

I veckan har två små nya knyten kommit till världen som jag känner, en pojke och en flicka. Ska bli så kul att få se på dom närmare vid tillfälle :)

Igår fick min yngste son sina första parkeringsböter. Det var på skolan där det är svårt att finna parkeringar tyvärr, så han var inte så glad. Men det är nog inte den första och inte den sista.

I veckan har jag varit på kursdag i Mindfulness. Medveten närvaro. Meditation. Leva här och nu. Passar mig precis. Tycker dock att jag försöker leva så efter allt tragiskt och jobbigt man gått igeniom men det är ju inte alltid så att man klarar det för det. Mindfulness är en hjälp. Det blir fler dagar i detta, och sedan ska vi arbeta med detta med patienter, känns spännande.

Medan livet rullar på för oss flesta, så har jag vänner där tillvaron inte är lika orolig, där cancerspöket dyker upp. Jag vet vilken ångest det väcker och hur det påverkar hela vardagen och familjelivet. Jag har sagt det förr, men jag hatar denna sjukdom, så in i märgen.
Håller tummarna att det går bra för dessa. De finns i mina tankar.
Sedan kan man alltid lämna en slant till forskning, det gör jag regelbundet.

Ska nu försöka göra lite nytta i alla fall, denna em. Får se vad det blir.

Ha en skön och avkopplande helg alla. Njut av stunden här och nu.

söndag 23 januari 2011

Mina älskade söner =)



Detta är verkligen vad jag har lyckats med bäst i livet, att få dessa två underbara söner!! Vad vore livet utan dom. Visst, storebror älskar att retas men för övrigt är ju bilden hur fin som helst. Jag är så glad att dom har varandra.

Helgen har ju sprungit iväg som vanligt. I fredags var det lite fest med superjuntan igen. Vi hade hur roligt som helst med lite allvar där emellan. Dessutom ska ju två slå till med gifter mål, jag blev så glad. Man vet ju hur speciellt det blir, oavsett om det är stort eller litet.
Lördagen var vi ut och körde skoter, älskar det livet men jag är ju uppvuxen med det=) På kvällen hade yngste sonen för fest innan de drog ut på krogen. Jag hämtade honom sen.

Idag har vi varit och hämtat äldsta bonusdottern och hennes pojkvän i Skellefteå. De har bott en natt på hotell och myst. Vi var även på Rusta och ÖB och kollade lite, lite inköp blev det :)
Sedan tog vi en sväng med skotern.
Snart ska jag och maken iväg på badminton.

Imorgon är det surströmming med surströmmingsklubben=) Gissa om jag längtar, har inte kunnat vara med på ett tag.

Tänker på att det finns så mycket härliga människor omkring en. Men det finns även ytterst elaka personer också, tack och lov behöver jag inte umgås med henne.
Men det är en mycket elak person som gör att för att förstöra livet för sin mans döttrar. Dessa döttrar är dessutom min väninnas barn och finare flickor får man leta efter. Hon förföljer dem, sprider osanning, skickar brev med lögner till myndigheter (som tack och lov förstår att hon är en sjuk person), hon skriver elaka kommentarer på deras blogg. Hon är en sorglig person som tyvärr själv har egna barn och dessutom många. Man kan ju undra varför hon tar sig tid att förpesta livet för andra. Hon kan väl ägna sig åt sina egna barn. Det mesta sorgliga i historien är dock flickornas pappa som är gift med denna onda person. Han är en riktig mes som inte kan ryta upp åt henne och dessutom har gett upp kontakten med sina flickor. Han har inte träffat sina barnbarn. Det är skamligt hur man ge upp kontakten med sina barn pga en kvinna som inte är vid sina sinnes fulla bruk. Men det är hans stora förlust.
Nä, nog om detta, jag konstaterar bara att det är sorgligt.

Men det finns även vuxna som inte förstår hur andra kan ha det svårt, hur ungdomar kan må dåligt och dömer dom och förkastar dom, som skräp som hör hemma på soptippen. Jag får ont i hjärtat av detta. Istället för att stötta dom och fråga om de behöver hjälp eller be andra hjälpa dom. Det är ett känslokallt samhälle vi lever i. Vänta bara, en dag kanske de sitter där med barn/ungdomar som mår dåligt. Kanske de kommer tänker och förstår, att så här kan det bli.

Som tur är finns det många empatiska och godhjärtade människor som kan sätta sig in hur andra kan ha det. Jag är glad för det.
Är så glad själv att jag har min familj, och att de mår bra men jag kan ändå förstå att andra inte gör det.

Ny vecka väntar med nya utmaningar. Ha det så gott!!




tisdag 18 januari 2011

Livet väcker tankar...


Livet har vi ju bara till låns. Vi lever en tid på vår vackra jord och det gäller att komma ihåg att man ska ta vara på den här tiden. Det är lätt att man glömmer det när det är vardag, stress, snö, mörker, kallt osv. Men samtidigt så är det detta som gör att vi njuter när vi får vara lediga, umgås, vara ute i naturen och se det vackra omkring oss.
En nära anhörig till mig har insjuknat men tillfrisknat lika fort, jag känner mig inte speciellt orolig men det väcker ju förstås tankar. Att livet bara är till låns.
För honom ska det förhoppningsvis vara en påminnelse att man ska inte bara ta hand om andra, utan även sig själv. Så för honom lär det bli nyttigare mat och promenader framöver =) Att man ser till att detta blir en vana.
Lovade ju äldsta son att gå ned lite i vikt och på facebook frågade han hur det gick. Hmm, det har väl inte gått så bra. Ta dig nu i kragen sa han och ut gå med dig!!! Så istället för att slöa till i soffan, så tog jag mina stavar och gick ut. Det var så skönt.
På torsdag, ska jag prova Zumba. Aerobic till salsatoner, det ska bli skoj. Tur att förkylningen nästan är borta nu.

Jag är ju barnsligt förtjust i våra tre katter. En som gärna håller mig sällskap vid datorn, är katten Gustav. Han är en riktigt sällskaps sjuk katt. Så han lägger sig ofta bredvid datorn när jag sitter och surfar runt =)

Detta är katten Herbert som bara älskar papperspåsar, ligger gärna på dem men ännu heller i dom. Så det kan prassla rätt mycket då han stökar med sin påse. Han ligger ofta och sover i sin papperspåse :) Denna katt följer oss gärna på promenader men jamar om vi går för långt hemifrån, då får vi bära honom. Han vill helst bara vara kring tomten.

Katterna Felix och Gustav har precis fått vitaminer, gärna med kattmynta i. De blir som tokiga och kråmar sig som aldrig förr. När jag skakar på paketet, så kommer de springande.
Det är otroligt vad dessa tre katter har gott sällskap av varandra, de sover, äter och busar tillsammans.

Maken är på resa igen, kommer hem imorgon. Känns skönt att han kommer hem.
På fredag är det dags för mitt junta gäng igen. Vi ska träffas hos grannen, då ska jag ha vin med mig samt kunna OLW sången "Nu är det fredagsmys". Har inte tränat ännu, kan bara första strofen hahaha.
Resten av helgen blir väl mys med maken =)

I huset har det faktiskt hänt lite, uppe i badrummet har vi nu belysning samt golvvärmen är i gång. Härligt! Nu ska det inredas med spegel, spegelbelysning och hylla och dyl. Listerna ska dit.
Känns bra.

torsdag 13 januari 2011

Sammanfattning 2010

År 2010 upplevdes lika bra som 2009, kanske bättre eftersom alla får fortsätta att må bra. Varför jag skriver så här, är ju för att det var otroligt tunga år 2004-2007. År som man knappt visste om man skulle klara av tillvaron ibland.
För mig är det viktigaste att min familj mår bra, materiella saker är inte av något större värde för mig. Klart att jag vill ha tak över huvudet, kläder på kroppen och mat på bordet men det är väl en förutsättning till ett välmående. Det viktigaste är att man är rädd om varandra och vi känner ett välmående.



Tänker tillbaka på året som har gått och visst har det väl hänt en del i vår tillvaro.
Vi fick otroligt mycket snö förra vintern, precis som vi verkar få denna vinter.
Januari och februari är sådana där månader då vi liksom snöar in och inte gör så mycket.
Jokkmokks marknad i februari är väl en ljusglimt. Äldsta bonusdottern träffar sin gulliga kille under jullovet :)

Mars och april är våra skotermånader. Jag älskar att vara på utflykt med skoter. Tyvärr var det mycket flövatten på isarna. I april fyllde min gulliga bonusdotter 16 år.

Maj månad var vi hela familjen till Stockholm, en längre helg. Vi lånade makens systers hus i Saltsjöbaden. Mycket trevligt som vanligt. Det är skönt att få vara med alla och bara slappa. Dessutom är Stockholm så vackert på våren och en chans att träffa lite släktingar.
Den 28 maj fyllde min älskade yngste son 18 år. Kan inte riktigt förstå att jag har så gamla barn då man är så ung själv ;-).

Juni är den vackraste månaden på hela året och så fyller jag ju själv år, 47 denna gången. Men som jag brukar säga, man ska vara glad för varje år man får fylla år. Men åren behöver ju inte gå så snabbt.

Midsommar firade vi hemma som vanligt, eftersom våra ungdomar var på språng och jag vill vara startfärdig om någon behöver hämtning.

Juli, inte lika varm som vanligt men äntligen semester. I slutet av juli fyllde min älskade äldsta son 20 år. Helt otroligt. Han är nu en vuxen ung man :) Piteå Dansar och Ler är som vanligt i juli, en festival som jag kan vara utan.

I augsti tog jag och maken en minisemester på tu man hand i Fagervik och på Ulvön. Vi bodde bla på Köpmanholmen. Dessa dagar på tu man hand njuter vi verkligen av, eftersom det är full rulle med ungdomarna den övriga tiden. Denna månad fyller även bonussone år, 14 år. Han börjar också bli stor. Augusti är ju en mysig månad, fortfarande varmt men vi kan tända ljus och mysa. Dessutom äter vi både surströmming och kräftor =) Med juntan har vi vårt årliga surströmmingsfest med bastu och nakenbad i älven, helt underbart. I augusti flyttade min yngsta bonusdotter hit, gissa om vi blev glada, för att inte tala om pappan. Så nu har vi fyra ungdomar som bor med oss =) Hon verkar dessutom trivs så bra här.
Yngste sonen var en vecka i Turkiet med sina kompisar. När han kom hem tog det slut med flickvännen efter tre år. Så denna höst har han haft hjärtesorg hela hösten. Men nu ser det ut som att han börjat återkomma till sitt gamla jag, skönt.

September, en härlig höstmånad, då åkte vi med bästgrannarna till Kreta en vecka. Det blev en underbar och rolig vecka tillsammans med dom. De förlovade sig dessutom den 12 september =). Vi åker gärna med dom igen. Ungdomarna fick klara sig hemma och de verkar ha tyckte att det var så skönt att få bo själva utan oss ;)

Oktober, då var men helt inne i jobbet igen. Var en sväng till Uppsala på strokekongress. Alltid trevligt att få åka iväg några dagar om än det var med jobbet. Ungdomarna började dessutom sitt oktober lov i slutet av oktober, som nog var välbehövligt för dom.
I oktober tog dessutom yngste sonen sitt körkort, gissa om vi var glada. Han köpte dessutom en skoter.

November kom snön och försvann aldrig. Det blev en ovanligt kylig november, snön ligger fortfarande kvar på träden sedan dess. Jag var en sväng på rehabkoordinator träff i Sundsvall, under de dagarna passade äldsta sonen att ta sitt körkort. Vi var så glada allihopa. Några dagar senare åkte han och en kompis iväg till Thailand för att resa runt i tre månader. Det är han verkligen värd.

December och snön börjar komma igen, fortfarande kyligt. Efter denna hektiska höst, så kände jag mig nästan utmattad. Så det var så skönt att ungdomarna fick lov och att man själv fick några dagars ledighet, hela 10 dagar =).
Denna månad fyllde äntligen äldsta bonusdottern 18 år och blev myndig och kommer in på uteställen :)
Jul helgerna blev precis så lugn och skön som jag ville ha den. Denna månad träffar yngsta bonusdottern en mycket trevlig ung man :)

Ja, en sammanfattning är att vi lever intensivt men i harmoni. Kanske ska försöka hitta mer lugna stunder men jag tror att det blir det framöver =)

Ser fram emot 2011.

torsdag 29 juli 2010

Piteå Dansar och Ler...

Piteå Dansar och ler är nu igång, mjukstartade igår. Var vi där, nej. Vi har inte tänkt vara där så mycket i år. I alla fall inte på kvällarna, utan mer på dagarna. Mina killar jobbar ju, så det blir bara fredag och lördag för dom, en ovanligt lugn PDOL med andra ord. Vi får se om vi ev går ut på lördagkväll och ser Ramblin´Minds. Vårt favorit blues band.


Det är en bild från Fingermanholmen , då sommaren är som vackrast. Jag och maken tältade här för två år sen och vi har pratat om att göra om det igen. Detta är ett minne att ta med sig genom livet, ensamna på en ö, helt underbart. Sitta vid en eld och filosofera.

Äldste sonen blev ju 20 år i måndags. Vi hade stort kalas och han hade säkert 20 kompisar här, som de flesta , inte alla pga arbetslöshet, har flyttat och bor själva. De var så kul att se dom alla, han har underbara vänner, som funnits där genom livet. Min äldste son är otroligt social och det var så roligt att se hur glad han blev över uppvaktningen. Vi var blandat unga och gamla och alla fick kramar och stort tack av den snygge 20 åringen, som aldrig varit rädd att ge en kram.
Det är så kul att se hur bra han trivs med livet nu. Det är han värd, min kämpe.

Vi hade mycket fika för en gångs skull, det är inte min stora grej, det där med fika. Men jag fick god hjälp av min yngsta bonusdotter som snart flyttar hit. Hon är för go´ den tjejen.

Igår var vi på Hamnviken igen, solade och badade. Ja, alla badade utom jag, för jag är en STOR BADKRUKA, och det blir sällan så varmt i Sverige att jag behöver bada.
Efter badet skjutsade vi yngste bonusdotter och kille till bussen. Hon skulle vara hos sin mamma ett tag till, innan skolan börjar.
På kvällen hade vi en lugn filmkväll, jag maken, sönerna plus en flickvän, makens mamma och en systerson till maken. Vi så "Hangover" och den var så bra. Vi skrattade gott hela filmen. Tänk vad skratt gör gott med en :)
Sedan satt vi oss nere och lyssnade på god musik, blues med Ramblin´Minds och irländsk musik med Molly Maguire, båda mycket bra Piteband.
Äldste bonusdottern var med killen och bonussonen var ute och spelade basket. Det tog fyra veckor innan han kom igång med uteaktiviteter. Men det har nog mest berott på att vi har jobbat och inga kompisar var hemma. Så han passade på att leva ljuva livet= sova på dagarna och nattsudda.

Nu när jag tittar ut genom fönstret, så regnar det igen. Det kommer någon skur då och då, men vad gör det. Det är underbart varmt ute, ska blir 26 grader i em. Sånt gillar jag.

Detta är ett foto från Bönhamn, där vi stannade till för två år sen. Vi åker ju ned till Timrå efter PDOL några dagar, sedan när vi åker hem ska vi stanna efter Höga kusten en natt, tänkte vi.
Det blir en liten minisemester för oss. Det kan behövas. Det har varit intensiv sommar med många ungdomar 7-10 st, till middag nästan varje dag. Det tar på kan jag säga. Dessutom är de olika allihopa och att få till det för alla är inte lätt.
Hur som helst så får resan till Timrå bli vårt vattenhål, där vi kan få ladda batterierna. Dessutom vill man gärna känna att man haft lite semester. Man blir ju lätt fast vid köksbänken med så mycket folk, som ni förstår.
Det ska planeras middagar, ska man till stranden ska det vara matsäck osv. För att inte prata om tvättmaskinen som går dygnet runt. Brukar skoja och säga: " Är vi kvinnor verkligen skapta till detta??" Tydligen är det så, annars skulle vi ju inte hamna i det.
Nu vet jag ju att vi kvinnor är olika. Många trivs att vara hemma och pyssla på med hushållssysslor och barn, jag gör det för att det är ett måste. Barnen älskar jag men jag önskar man slapp det runt omkring. Vardagsmaten är inte så kul, gillar att planera och göra goda förrätter, varmrätter osv men det hinner man ju inte på veckorna. Jag tycker om att hitta på aktiviteter med barnen och göra saker med dem. Men det är ju hela tiden så mycket annat som också ska hinnas med. Ja, i detta ekorrhjul är vi väl alla i. Men jag har god hjälp av min make, som både städar, tvättar och lagar mat, en mycket händig man ska jag säga. Ungdomarna är bättre på att hjälpa till ju äldre dom blir, om än de måste manas på.
Men jag hör nog till dom som ibland blundar för det som måste göras och gör något roligt istället.
Fast jag måste ju erkänna, att det är inte så många år bort, så är det bara jag och maken och då blir det säkert tomt i huset. Fast jag kommer nog att uppskatta tvåsamheten också, då vi kan göra precis vad vi vill :) och då är vi ändå ganska unga, hahaha. Redan nu kan vi ju lämna dem och ta små minisemestrar på tu man hand. Så, jag ska inte klaga, slut med det nu...för denna gång ;)

Maken har ju semester men som säljare verkar det vara svårt att inte jobba, han har gjort affärer med kunder sedan han gick på semester. Sedan är han och svetsar med äldste sonen med ett beställningsjobb som de har. Han är bra på arbeta, ska jag väl också säga. Han var arbetslös i vintras och det passar inte honom, han mår så mycket bättre när han får jobba.
Själv tror jag att jag ska klä mig och åka iväg med skräp. Passar bra i detta väder :) men det ska visst spricka upp och blir hur varmt som helst.

Ha en härlig PDOL helg alla!!

PS Satt och tittade på gamla glassar, bla från 1978 och hittade min favoritglass, Geleapelsin. Mums!!





måndag 7 juni 2010

Då fyller man ytterligare ett år!!

Men det känns bara bra. Har en underbar familj som tar väl hand om mig. Så att fylla år tar jag bara som en bonus.
Tänk så här, jag får vara med ytterligare ett år med min underbara familj, jag får uppleva saker och träffa många goa vänner. Kan man ha det bättre.
Så vara glada alla som fyller år Livet är härligt!!

måndag 24 maj 2010

I can speak english too..

Ja, det gick ju bra att prata engelska i fyra timmar med de trevliga läkarna från Spanien och Slovenien (han var inte från Kroatien som vi först fått veta). Alltid mer jobbigt att prata fackspråk men det gick det också. Är förstås trött i huvudet nu.

Blir så glad när jag kommer hem, då var diskmaskinen tömd och disken från bänken i plockad i maskinen av sönerna. Det värmer ett mamma hjärta och det märks att de börjar se vad som ska göras. Börjar de bli vuxna? Skulle tro det :)

På fredag fyller min yngste son 18 år och jag fattar inte att jag har så vuxna barn. Den andre sonen fyller 20 till sommaren. Mina små älsklingar har blivit stora män.
Det innebär ju också att jag och min käre man får mer tillfällen då vi kan göra vad vi vill. Vi har ju dock tre barn till och de är också snart vuxna, de blir 18, 16 och 14 år i år. Tänk vad tiden går.

Måste planera för sonens kalas på fredag.

Nu väntar tvätt som ska vikas. Ha det så gott. Ps maken är inte bortrest i veckan och det känns så bra :)

lördag 1 maj 2010

1:a maj


Då var det 1:a maj. Igår var det snö och regn, idag regnar det. Men snön den försvinner :-)

Det var valborgsmässoafton igår och allt som tillhör den dagen. Skulle sluta kl 12 men var tvungen att jobba över. Även maken som skulle vara ledig jobbade.
Vi åt middag hos bästgrannarna med andra goda vänner. Bonus dotter med pojkvän var med.
Yngste sonen grillade med sina vänner och äldste sonen grillade hos sina kompisar.
Äldste sonen laddade under dagen inför kvällens tävling, Kanalsimmet genom stan. Gissa om mamman var nervös. Vattnet var hur kallt som helst.
Men han klarade att simma hela vägen i mål under ständigt hejande från familjen och sina vänner. Han hade nog största hejar klacken. Här har han hunnit halvvägs.

Här har han precis simmat i mål, efter 900 m. Jag är så imponerade av denna kille. Han är fantastisk. Jag var alldeles tårögd när han gick i mål.
Det var också hans mål att klara hela vägen.


Här kommer han upp ur det iskalla vattnet med en hjälpande hand av morfar. Han var blå av köld men inte gav han upp för det. Ja, ni hör ju hur stolt jag är :-)
När han kom upp stod vi alla där och hurrade. Kan ju säga att han är rätt stolt själv också.
Sedan sprang jag och hämtade bilen och skjutsade honom till en kompis, som också hade simmat. Härliga killar!! Där han fick en lång och varm dusch.

Sedan sa jag och maken hej då till de övriga ungdomarna som skulle på fest. Vi tog en sväng förbi mor och far med främmande. Maken fick en whiskey och kände sig nöjd.
Sedan tillbaka till goda vännerna, som väntade med kaffe och efterrätt och drinkbuffé. Ja, jag drack ju cola.
Vi hade en trevlig kväll som utökades med fler goda vänner. Det blev kvällsbad men då gick jag hem. Var slut i ryggen efter en sträckning på jobbet.
Resten av kvällen hämtade jag hem ungdomar allteftersom. Kl 0200 var alla hemma igen, så även maken :-) Jag fick då äntligen lägga mig för natten, men kunde jag somna. Nä, inte det. Var vaken fortfarande kl 0330. Typiskt! Så jag är lite trött idag.
Fick främmande på kaffe på fm.

Veckan som gått har varit så seg, jag har känt mig trött och slut och inte på hugget. Maken har ju dessutom varit borta och jag längtade efter honom.
Måste säga att jag ibland blir så trött på alla människor, fast jag älskar min familj och att vara med människor. Men jobbet tar mycket energi och att ha familj ställer sina krav. Känner ett stort behov av att snart få vara för mig själv. Ja, maken kan få vara med :-) Känner att jag måste få ladda batterierna. Får se när det ska bli.

Fast en sak är riktigt kul, sonen jobbar då och då på ett företag i stan och så har han fått sommarjobb på Kappa. Härligt. Tyvärr är yngste sonen utan jobb men han får jobba hemma och får samma lön av oss som kommunjobbet. Vi gjorde så med bonusdottern en sommar. Hon har dock fått kommunjobb, skönt

I tisdag var förresten socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson på besök på vårdcentralen. Hon ville träffa vårt team och höra hur vi arbetar med de sjukskrivna. Vi fick så mycket beröm, hon önskade att alla skulle arbeta som vi gör. Det kändes så bra och stimulerande, så batterierna blev väl lite uppladdade i alla fall :-) Fast det ställer ju också krav på oss att fortsätta utveckla vårt arbetssätt. Så i torsdags arbetade vi hela dagen med kvalitetsarbete, puh.

Var med juntan i onsdags på Krokodil och såg lokala tävlingen Kompledigt. Lokala amatörer som spelar musik och sjunger. De skulle framföra en svensk, en engelsk samt en Orup låt. Fantastiska duktiga var alla fem banden. Två gick vidare till sommarens final under PDOL. Det är ju flera deltävlingar.

På torsdag kväll kom maken hem, gissa om jag var glad. Älskar den mannen!!!

Idag blir det lugnets tecken hoppas jag. Ja, bonusdotter med pojkvän ska på fest igen. Men nästa helg ska ingen på fest. Nu är jag lite less på allt festande bland ungdomarna, punkt.
Ska fundera ut vad det ska bli till middag. Till det ska jag ta ett gott glas vin. Jag kommer inte att röra en bil.

Alla katter är hemma i detta skitväder förutom Gustav, som antagligen är på stallet. Ska nog hämta hem honom.

Ha en fortsatt trevlig helg.