Ni tittar in hos en förvirrad mamma i sina bästa år!!

Så känner jag mig många gånger, förvirrad men vill väl o rör i många grytor.
Vill var en god mor, sambo o ändå hinna med mig själv.
Älskar livet men det har varit o är tungt av o till.
Så det är min vardag ni får följa....kul ibland o upp o ner ibland.




border="0" alt="räknare" />


besöksräknare

fredag 9 december 2011

Arga kvinnan



Varit en konstig vecka detta, har mest varit arg och irriterad. Dessutom har det varit mycket på jobbet.
Det började med att vuxna ungdomar inte kan uppföra sig. Jag kan förstå att man inte alltid får det man önskar sig, men det är tanken som räknas. Då behöver man inte tjura ihop som en barnslig 5-åring. Det är inte lätt för de äldre alltid att veta vad man ska ge. Man kan hålla god min tills de åkt hem.
Sedan tror våra döttrar att de av någon anledning har råd att ha en häst, när inte ens föräldrarna har råd med en häst. Man kan bli galen för mindre. Bo i en liten etta känns lockande ibland. Jag kommer aldrig att ge en liten peng eller minut till en häst. Har vänner som har häst, så jag vet hur mycket tid och pengar det krävs.
Tur att det snart är helg. Har sovit nog så mycket ikväll, försökte nog sova av mig lite ilska och det behövdes. Men nu är jag pigg som en mört istället.


Det har kommit snö. Äntligen kan man väl säga. Det är så vackert ute. Vi har säkert 10 cm fjunsnö ute. Har precis tagit denna bild.

Imorgon ska yngsta dottern ha klassfest hos oss, så vi ska äta middag hos grannen och sitta där. Vilket innebär att vi ändå har koll på gänget.
På lördag sak äldsta dotterna har middag med 10 vänner, så då ska hon låna huset och vi tar lägenheten ett tag. Ja, man får verkligen anpassa sig.

Tur att jag har kortdag imorgon, för jag lär ju vara trött efter denna sena timme ;)

Ha en skön helg alla! Nu ska jag ta valpen och försöka somna men det lär väl inte gå, känner mig för pigg.

1 kommentar:

Vera.m.fl sa...

Visst är det förunderligt med dessa stora små barn! I deras värld finns inga begränsningar, allt är möjligt och "det händer inte mig" är sånt som florerar bakom deras söta pannben!

Jag förstår din frustration, spec om barnen förväntar sig mer än vad som är måttligt och sen inte har hyfs att visa tacksamhet över det som dock ges! Du får trösta dig med att dom "växer till sig" och att förståndet förhoppningsvis oxå gör det :)

Jag har oxå haft en sliten vecka där jag promenerat i min ensamhet fast regnet har öst ner men såna perioder måste man nog igenom, spec om man lever i en mixfamilj som vi gör. Det är mer slit med det än i en kärnfamilj- som kan vara NOG tufft!

Hoppas du får en skön helg och tar vara på dig även om ni får fly hemmet!

KRAM