Ni tittar in hos en förvirrad mamma i sina bästa år!!

Så känner jag mig många gånger, förvirrad men vill väl o rör i många grytor.
Vill var en god mor, sambo o ändå hinna med mig själv.
Älskar livet men det har varit o är tungt av o till.
Så det är min vardag ni får följa....kul ibland o upp o ner ibland.




border="0" alt="räknare" />


besöksräknare

söndag 31 juli 2011

Sommaren går fort...

I sommar har vi ju som sagt var fött upp fyra små harungar, som katten Herbert tog hem. Han trodde nog att de var övergivna. Från början matade vi dom med sked eller ml spruta. Sedan övergick vi till fat, och det fungerade utmärkt. De åt med glupande aptit. Bordsskicket var väl inte alltid det bästa, en tass i maten, ibland två.

Nu är jag mätt och belåten. Inte så stor än.

Vi har ju haft en kanonsommar, nästan inget regn och varmt. Kanske bästa vädret i Sverige i år. Vilket dom är dåliga på att upplysa i alla medier. De har bara skrivit om regn eller rapporterat regn söderut medan regnet har lyst med sin frånvaro här.
Vi bor ju i en underbart vacker sommarstad, så jag och yngsta bonusdottern tog oss en sväng med cykeln in till södra hamn en kväll. Det blåste ljumma vindar, och det var en härlig cykeltur.


I södra hamn är det en fin cykel- och promenad väg med en vacker park. Längre fram är gästhamn för båtar, camping, restaurang, pub, kafe.

Här tog vi en paus och satt och tittade på alla båter som for förbi. Saknar verkligen båtlivet. Hoppas vi får chansen igen, längre fram, att skaffa oss en båt. Både jag och maken är ju van med båtliv sedan tidigare.

På alla flaggstänger har de märkt upp hur långt det är till olika länders huvudstad. Vi fastnade för Grekland, förstås =).

Här sitter katten Herbert och övervakar sina skyddslingar en kväll. Harungarna gillar honom, när han går efter buren, så hoppar de efter honom. Eller så nosar de varandra, nos mot nos. De är så söta. Konstig katt det här, men han verkar gilla små liv.

Hör har vi en stilbild på en av våra skyddslingar. Så söt!!

Våra bästgrannar slog till och bytte möbler på altanen, som de målat upp. Blev så fint. Bordet har en snurrskiva i mitten. Perfekt då man äter, bara snurra runt, inte behöva skicka runt en massa mat. Vi är ju ofta många, så detta blev perfekt.

Här sitter maken och myser med bästgrannen =), i deras nya soffgrupp på altanen.

Min äldsta son har nu fyllt 21 år. Förstår inte vart tiden har tagit vägen. Han är så otroligt mysig denna son. Älskar honom, som en tok. Här får han presenter av sin morfar och mormor.
Önskar han all välgång i livet.


Ja, det blev mycket foton på harungarna denna gång. Men de har vuxit bra, och idag ska de släppas ut i det fria. Känns lite oroligt men det är ju vilda djur som inte ska hållas i fångenskap. Hoppas att det ska gå bra för dom. De är ju fyra sammanlagt men det är inte så lätt att få med alla fyra samtidigt.

Här har de precis fått mat och de kastar sig direkt över maten, de gillar maskrosblad och vide bäst.

Mums med maskrosblad.

Här äter vi på samma blad, trots att det finns hur mycket som helst framför dom, sötnosarna.

Oj, vad var detta. En kamera rem, den ska vi smaka på :)

Här är yngsta bonusdottern med pojkvän och hennes kusinbarn. De är på väg att spela basket. Kusinbarnen har följt med sin morbror hit upp till hans mormor, deras mormors mor. Själv var han förstås på Pite Dansar och Ler = PDOL.

PDOL är ett kapitel för sig. Trevligt javisst, men ganska jobbigt för oss föräldrar. Mysigt på dagarna men nog så stökigt på kvällarna.
Tidigare var vi alltid där på kvällarna för att hålla koll på ungdomarna, men nu är vi start beredda hemma istället om de behöver oss.
Inatt kom ingen av ungdomarna hem, bara yngsta sonen hörde av sig och sa att han sover borta. Är lite sur på äldsta sonen och äldsta bonusdottern som inte hört av sig. De ska få skäll när de kommer hem, så det så.
Nu söndag och PDOL är så gott som över. SKÖNT!!

En tråkig sak har hänt. Min farbror fick veta i fredags att han har en tumör i halsen och det känns så tråkigt. Han är förstås ledsen, precis som alla i hans omgivning. Vi får hoppas att sjukhuset kan hjälpa honom. Och det kan dom, absolut.

Sommaren har gått fram med rask takt. Jag och maken har åter semester efter att ha jobbat i två veckor. Härligt!!
Imorgon åker vi på en veckas semester på tu man hand, och jag kan ärligt säga att vi behöver det. Det har varit en intensiv vår och sommar, men det går framåt och livet känns lugnare igen. Men vi är ganska trötta.
Så nu ska vi bara njuta av varandra och må väl.

Idag blir det dock en intensiv dag, med handla mat och laga mat till ungdomarna för några dagar. Sedan får de lösa resten själv. Det ska tvättas och packas. Har ungarna ska släppas ut, snyft.
Vi hade tänkt ta med oss tältet men maken har så ont i ryggen, så vi får se om han klarar att tälta. Jag älskar att tälta, sitter nog i sedan barndomen.

Ska nu koka ägg och bjuda maken på frukost, för han sover än. Men han behövde det, precis som jag.

Ha en fortsatt härlig sommar. Var rädd om varandra.

Inga kommentarer: