Ni tittar in hos en förvirrad mamma i sina bästa år!!

Så känner jag mig många gånger, förvirrad men vill väl o rör i många grytor.
Vill var en god mor, sambo o ändå hinna med mig själv.
Älskar livet men det har varit o är tungt av o till.
Så det är min vardag ni får följa....kul ibland o upp o ner ibland.




border="0" alt="räknare" />


besöksräknare

söndag 23 oktober 2011

Ett ljus i mörkret har tänts

Nu är hösten verkligen här med kyliga nätter och frost på marken. Men det är en vacker tid.
Vi har haft en tung höst men vi ser nu ett ljus i mörkret och det känns så skönt. Skönt för oss i hennes närhet men allra skönast för henne.
I helgen har jag och maken fått lite avlastning, av hennes mamma i fredags. Hon mår bra av att få vara sin mamma. Visst finns jag men det är inte samma sak. Mamma är mamma. Igår var hon med sin storasyster, och det har varit en bra helg för oss att hämta lite krafter, som verkligen var på upphällning. Samtidigt vet jag ju sedan tidigare, efter tunga stunder i mitt liv, att man orkar mer än man tror.

Har gjort en fin höstuppsättning för att sätta på min förra mans grav. Det blev så fint, tycker jag själv.

Fast livet är tungt ibland, så händer det ju många roliga och fantastiska saker också. Vi har ju fått en ny familjemedlen, Douglas. Han kom till oss i måndags. Här har han somnat i sin hundbur, efter att vi hämtat honom på http://www.kamaskennel.se/.

Här är han nyvaken i sitt nya hem, sötnosen.

En välkomst puss får han av dottern.

Känns tryggt att vara nära matte, när man kommit till ett nytt hem.

Mys i mattes knä.

Ja, vi har ju tre katter. Varav en fortfarande är på stallet, katten Gustav. Kanske hämtar hem honom idag, så att han får hälsa på vår söta valp, Douglas.
Katten Herbert, som tagit plats på en säker höjd, är den snällaste av dom tre. Han är den som låter hundvalpen härja mest med honom. Han är också den som är nyfiknast på valpen.

Katten Felix är väl mindre nöjd. Ligger gärna högt och kollar in den nya familjemedlemen och kanske funderar, när han ska flytta härifrån ;).
Kan väl säga att katterna är mest på övervåningen numera =).

Allt är ju nytt i ett hem, även matskålarna. Det var lite spännande första gången han skulle äta. Han var nästa lite rädd för de nya skålarna. Det har dock gått över, och han älskar mat.

Efter bus och mat blir man så trött, då är den skönt med dagbädd under trappan, där man kan sova gott.

Han har också fått sin första present, av våra grannar Anders och Marianne. Det var spännande med paket.
Presenten var en hundleksak som piper. Det gillade han, husfolket var väl mer tveksam =). Men nu vet vi i alla fall, att skaffar de en hundvalp, så har de ju tipsat oss vad man ska ge för present =) =).

Maken och yngsta dottern har varit på Pitholmsheden med valpen. Där kan man släppa lös den i naturen och det är ju himla skoj för en liten valp. Sedan kan man ju träna att komma när man ropar, och så får man en liten godis belöning.

Hopp och bus, det är skoj när man kan springa omkring utan bilar. Heden blir nog vår favoritplats.

Vi sa väl att ingen hund i sängen, men det höll inte så länge för husse. Här sover de gott. Men när vi lägger oss, får han somna i hundburen, på golvet bredvid mig. Det är en princip som stormatte tycker vi ska hålla på.
Det är jag som är upp och ut med Douglas på nätterna. Det ska ju gå fort när han piper och vill gå ut för att kissa. Husse sover för hårt och hinner inte upp. Så det blir jag som tar nattpassen, vilket innebär att jag sover middag/kväll i princip varje kväll.

Imorse var vi ute och busade. Här vill jag komma upp, men matte ska ju bara ta kort.

Ja, det har varit en härlig helg som sagt var.
Även bonussonen har kommit till oss, och ska stanna två veckor. Så nu är vi fyra i familjen. Pappan är först överlycklig att få rå om sonen, som dessutom har vuxit om honom =).
Känns skönt att vara fler, för det har verkligen varit nog så tyst sedan äldsta dottern och sönerna flyttat. Jag har varit lätt rastlös kan man säga.

Sönerna, jag gissa om jag saknar att få krama om dom. Längtar så mycket efter dom. Känns lite tungt att man inte bara kan åka förbi dom och kramas lite, som vi kan göra hos äldsta dottern. Men de verkar ha det så härligt på Malta och det gör ju att mammahjärtat mår bra. Älskade, älskade söner, ni är ett ljus i mitt liv.

Valpen sover, så nu ska jag bjuda maken på frukost. Dags att han vaknar =)

Ha en skön söndag. Var rädda om varandra. Kram


Inga kommentarer: