Jag har ju dessutom ett jobb, där jag liksom får bli mottagare av andra människors problem i sina liv av olika slag. Jag älskar mitt jobb men det tar mycket energi också. Jobbet ger också energi när man kan stötta och finna lösningar så att personer kan få det bättre och struktur i sina liv. Ibland räcker att man säger att du tänker rätt, fortsätt så, ibland får man jobbba på mer och finna lösningar.
Idag ska maken få en egen dag, en dag han får styra själv. Vilket han är väl värd, han har haft ett tufft halvår, mellan hopp och förtvivlan, och får aldrig en stund för sig själv. Han känner sig instängd i sitt hus, när han sällan kan åka iväg då han vill eller göra det han önskar. Han har heller inte kunna arbeta på länge, eftersom han VAB:ar, vilket skulle ge honom energi. Jag kan ju alltid åka på jobbet och träffa andra.
Så idag är det hans dag. Först ska han få sova ut :). Han ska få frukost på säng också, världens bästa make, pappa och bonuspappa.
Han har varit chaufför hela kvällen och natten, då döttrarna varit på halloweenfest, på olika ställen. Så jag tänke att då ska han få sova lite.
Han och valpen for dock till en vän igår, killsnack och det är precis vad han behövde. Själv var jag helt slut och sov mer eller mindre hela kvällen. Det är ju jag som är upp med valpen på nätterna och när man sedan ska upp och jobba, så blir man lite trött. Detta är en anledning att man inte ska ha småbarn i sen ålder hahaha. Fast idag var vi upp halv 7, sedan sov vi till 0830 igen.
Hösten är ju en otrolig tid, vacker och härlig, kylig luft. Bästa promenaderna får man denna tid. Trots att detta blev en suddig bild, så älskar jag den, en fin bild på två av mina älsklingar.
Vi är mycket på Pitholmsheden och promenerar. Det är så fint där ute och inte långt från oss. Valpen kan springa fritt och vi kan njuta av skogspromenaden. Vi har så mycket vackert runt omkring oss där vi bor, nära till havet och skogen. Kan inte bo bättre. Naturen runt omkring oss.
Tycker faktiskt mer om att ta kort på naturen än människor, fast det blir mycket kort på personer, mest i min familj. Men jag tar gärna bilder utan människor.
Har plocka vitmossa och grön mossa, ska göra en julgrupp då min vita amaryllis kommer =) Hör inte till den pyssliga personen men jag är mer rastlös sedan tre av mina ungdomar har flyttat. Har inte lika mycket att göra. Bara en sak som tvättkorgen, den fylls inte på så snabbt. Tvättar kanske var tredje dag istället för 2-3 maskiner per dag. Men sakta och säkert ska jag väl börja njuta av detta liv.När det blir lugnare i huset, ska man väl orka börja scrappa igen, saknar det men det finns inte ro för det. Känns i alla fall som att vi går åt rätt håll.
Jag och yngsta dottern var en stund på stan igår. Hon shoppade lite till sin framtida lägenhet, som hon så mycket längtar efter. Ser framför mig hur hon kommer att pyssla på och njuta av sin egen tid där. Hon har aldrig heller fått ha så mycket egen tid, så jag förstår att hon längtar efter det. Det är inte lätt att ha två stora familjer. Men nu blev våra liv som dom blev. Men hennes tid kommer :) om än hon tycker tiden går långsamt. Känner igen det från min egen tid som ung, man vill att allt ska ske nu, på stört :)
I söndags så hämtade vi hem katten Gustav, så att han skulle få träffa på valpen. Det gick bra men valpen märkte fort att denna katt kan man inte härja på med som dom två andra. Blev han för framfusig fick han ett slag med tassen, utan klor dock. Gustav är van med hund. På stallet skaffade de en hundvalp för två år sedan, som nu busar och sover med honom.Katten Gustav är verkligen herre på täppan.
När valpen somnat, så gick Gustav helt enkelt och lade sig bredvid honom och sov en stund han med. Det törs inte dom andra katterna än.
Gustav kom förresten hem inatt och ligger nu och sover, precis som resten av min familj.
Får se vad jag ska hitta på idag. Beror lite på hur det är i familjen. Ev ska jag fixa klart i scraprummet, behöver dock hjälp att bära upp två bokhyllor. Men yngste bonussonen är ju också här, så jag får be ungdomarna om hjälp.
Han har nu varit här drygt en vecka, och vi ser inte röken av honom. Han är i datorns värld, syns mest till när man ska äta mat. Vi försöker hitta på saker men han vill inte göra så mycket. Fast pappan har tvingat med honom på heden och lite promenader, så lite luft har han fått ;).
Är också med kompisar ibland men de har ju gått skola denna vecka men nu har de också lov, precis som honom, så då ska det väl bli bättre.
Den 19 november är det Great Gig igen i Piteå. Det är lokala, mycket skickliga musiker och sångare, som ordnar musik show, av olika kända artister. I år är det Bruce Springsteen, en artist
som jag gillar. De har haft Queen, David Bowie tema mm.
Detta ser vi fram emot varje år. Vi brukar laga mat med goda vänner innan vi åker dit. Stora syster har lovat att vara med lilla syster, så att vi kan gå tillsammans. Vilket vi uppskattar och är i behov av, eftersom vi sällan kan lämna huset längre stunder tillsammans.
Pappa fyller ju 70 år på juldagen, så jag och mor planerar för det. Det blir en intensiv jul med många släktingar :) Så vi kommer att vara hemma hos oss, om vi ska rymmas alla.
Kalas med familjen blir det på juldagen hos mor och far. Den 27:e dec blir det överraskningskalas för honom på Folkets hus i Munksund, så ingen rast och ro i jul men kul ska det bli i alla fall.
Det ända som känns lite svårt är ju alla kostnader, det tär ju på ekonomin när en är hemma. Men vi är ju vana att leva snålt med en stor familj. Men far ska ju få sin present och ungdomarna sina julklappar o dessutom vill jag ju åka ned till sönerna, suck. Men det brukar lösa sig, på ett eller annat sätt.
Efter jul planerar jag i alla fall att åka ned till sönerna, längtar ju efter dom som en tok. Just nu pratar vi mest via facebook, (tack facebook) och ibland i telefon. Vill ju så gärna krama på dom, mina kramiga goa söner. Men jag är så glad att dom är där dom är, de verkar ju trivas så bra och skönt för dom att ha ett eget liv.
De har ju också varit med om en hel del, mer än dom flesta ungdomar. De fick ju också en stor familj, som både har varit till glädje och tröttsamhet. Är så glad att se att dom blev så självständiga och inte så beroende av mig, som jag var rädd för, när de miste sin pappa. Så fast man inte är en felfri mamma, så har jag nog gjort några rätt i alla fall :)
Felfri kommer jag aldrig att blir, varken som mamma, bonusmamma, fru eller som person överhuvudtaget. Jag är som jag är helt enkelt.
Scraprummet ska bli på övervåningen, som är ganska tom nu med bara en ungdom där uppe. Varit och titta på en fotoskrivare, känner att det är ett måste när man scrappar. Det är för tidsödande att åka in till stan och framkalla kort. Får se om jag har råd till det.
Övervåningen, byggde vi för att ungdomarna skulle få ha en plats för sig själva, kunna vara med sina vänner, se film och ha datalan, spela musik osv. En plats där vi vuxna inte bara säger, kan ni vara tystare. Det var det bästa vi gjort. Vill man ha lugn och ro, är man på neder våningen. Vi har ju inte riktigt samma rutiner som våra ungdomar, en del är upp lite längre på kvällarna och de har andra intressen än oss.
Saknar verkligen ungdomarnas filmkväll, på söndagarna. När övervåningen fylldes av ungdomar som såg film. Fina vänner till alla vår barn. det blev tyst på söndag kvällarna nu :( .
Samvaron med familjen har varit och är i köket, vår mötesplats. Där äter vi, spelar spel och umgås. Kom just på att så var det hemma hos mig också, jag och broder med vänner på övervåningen. Samvaro med föräldrar och vänner i köket. Vi tycker ju mycket och spel och kortspel i vår familj, jag är uppvuxen med det.
Veckan som varit har varit den bästa på länge, håller nu tummarna att det ska få fortsätta så, för samtliga, så att vi hittar glädjen tillbaka till livet, som är tufft men underbart.
Ha en skön helg i detta underbara väder, sol och 7 grader i skuggan. En härlig höstdag med andra ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar