...här i vårt hus. Det har varit en vecka som varit upp och ned och det tar på allas krafter, kanske mest makens. Stämningen är dock bättre i huset, sedan vissa saker har pratas ut. Vilket pappan mår mycket bättre av.
Själv har jag så mycket i huvudet. Vill ju att min familj ska må bra, vilket alla mammor vill naturligtvis. Mitt i allt detta så närmar det sig att sönerna, båda mina älskade söner, stannar på Malta om de får jobb. De åker troligtvis om två veckor, de som ännu inte ens flyttat hemifrån. Känns lite långt bort, man kan inte bara sätta sig i bilen och hälsa på. Malmö hade känts närmare.
Efter allt vi gått igenom, så är det förstås bra att de ska stå på egna ben, jag måste bara mentalt vänja mig vid tanken, och mitt huvud är redan så fullt av mycket annat.
Känner mig tom ibland och ibland så snurrar det bara runt. Men detta är väl livet, vad jag kan förstå.
Spektakel var väl att ta i, men det ligger något i detta. Ibland är livet så intensivt, så att man glömmer bort att detta är livet.
Igår städade jag nästan hela huset, ska göra klart idag. Vill ha fint hemma innan vi åker bort. Vill inte komma hem till ett kaos.
Vi åker ju till Kreta om en vecka, vilket i dagsläget behövs, ffa för maken. Han behöver rensa sitt huvud och tänka på annat, det har varit mycket för honom en tid.
Vi ska bo i Platanias och reser med våra bästgrannar, som vi trivs så bra med. Jag har varit många gånger på Kreta och alltid bott och trivts i Rethymnon, som är en stad. Nu ska vi bo i en by och det blir säkert hur mysigt som helst. Jag längtar men har inte haft riktiga reslängtan eftersom det är lite rörigt hemma. Men det blir säkert bra, när vi är på plats.
Hinner precis hem innan sönerna åker, tack och lov, så att jag får kram på dom.
Från att varit stora familjen blir vi nu lilla familen, tre personer. Äldsta bonusdottern flyttar till egen lägenhet i oktober.
Kommer att kännas konstigt med en sån liten familj och det lär väl ta ett tag innan jag har vant mig med det, som är van att ha många ungdomar i mitt hem. Så har det alltid varit. Ungdomarna har alltid varit välkomna att vara här med sina vänner. Tycker det är tragiskt för dom ungdomar som inte får ha vänner hos sig. Ungdomar berikar ju en så mycket om än de också tar energi av en. Men jag/vi har alltid haft vårt hem öppet och det har nog gjort att vi har så god kontakt med ungdomarna och deras vänner.
Imorgon ska det visst bli bättre väder, då ska gräsmattan klippas. Den frodas och växer.
Kommer nog att börja packa lite lätt, så att jag vet vad jag ska ha med mig. Känner på mig att sönerna behöver lite hjälp i veckan att planera sin avfärd, så det blir nog inte så mycket tid över till mig själv.
Helgen blir nog fortsatt lugn, känns ljuvligt.
Kryper nog ner igen bredvid min sovande make, som väckte mig tidigare och sa att de knackade på dörren. Han drömde nog. Det var bara två blöta katter som kom in. Katten Gustav var förresten hem för någon kväll sedan och hälsade på, sedan drog han tillbaka till stallet. Till vintern är han hemma igen, hela vintern =).
Ska dricka upp min tekopp, har fått njuta av tystnaden i huset för mig själv. Sedan hoppar jag nog i säng igen brevid min älskade make och njuter av en lugn fm.
Ha en skön helg alla! Var rädd om varandra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar